Deja vu från 82

IFE hade chansen att rycka och definitivt haka av Kalmar, men nu leder smålänningarna istället Allsvenskan efter en katastrofal inledning. Äckligt effektiva, som Lahtinen skulle ha sagt. Domaren, Åke Andreasson, var lika dålig som vanligt, åt båda hållen, men Bajramis fällning var solklar straff.

Det är ganska tydligt att svenska lag för närvarande inte har tillräckligt bra bredd att kombinera spel i Europa och inhemsk liga. Bara att acceptera.

Ingen kan dock klaga på underhållningsvärdet i årets allsvenka. Fem lag har chansen och man kan väga för och nackdelar fram och tillbaka. Paradoxalt nog tror jag att en förlust mot Braga hemma och respass ur Europa League skulle göra IFE till favoriter.

Min favorit VM turnering var den från 1982 och det finns vissa likheter med den och de allsvenka lagen i år.

Kalmar FF kan väl liknas med Frankrike, som hade en knackig inledning där man förlorade mot England, men spelade upp sig anförda av Frankrikes egen Rasmus Elm, Michel Platini, och spelade bitvis fantastisk fotboll.

AIK kan väl jämföras med Italien, 0-0,1-0,0-0,0-0,1-0...som att se målarfärg torka men AIKs egen Paolo Rossi, Ivan Obolo verkar ju stanna, och Dino Zoff skulle nog varit stolt över "Örats" formkurva. Är rätt nöjd att IFE redan varit på Råsunda i år, kan bli tungt att möta dom där om dom har häng på guldet i höst.

Örgryte kan väl jämföras med El Salvador, en 5-1 förlust mot GAIS kan väl liknas med att torska med 10-1 mot Ungern

Elfsborg och Brasilien liknar varandra, roliga att se på, men när det verkligen gäller så är det lite krampaktigt i boxen. Tommy Söderberg smeknamn på Avdic är dessutom "Socrates", något som boråsare har svårt att förstå, men filosofen Söderberg kanske syftade på greken och inte brassen?

BP kan nog jämföras med Honduras, ingen vet vad deras spelare egntligen heter, men lyckas plocka oväntade poäng.

Hammarbys fans och Skottlands fans liknar varandra. Glada alkisar som sjunger även när man förlorar. På planen var skillnaden rätt stor. Skottland hade ju i alla fall på pappret ett bra lag, till skillnad från Söders bröder.

Det är inte bara den korta distansen mellan Helsingborg och Polen som gör att dom liknar varandra. Dom spelar kul fotboll och båda lagen lever på enskilda superstars, Boniek och Larsson.

Djurgården kan väl liknas med Nordirland som nation. Splittrat av olika fraktioner internt. Dock saknar Djurgården någon som liknar 16-ariga Norman Whiteside.

Till sist Malmö FF och England liknar varandra mest tycker jag. Båda lagen alltid upphaussade bortom allt sunt förnuft. England inledde gruppspelet med tre raka segrar. Sedan skulle Kevin Keegan spela helt ur form...och adios Inglaterra..Wilton någon?

Och så här slutade det 1982, kanske ett omen för guldfirande i Solna i höst...